Att vara journalist

Att vara journalist är att irritera, uppröra och göra folk arga. Varje beslut man fattar, varje sida man ritar, varje artikel man skriver, varje inslag man gör. Folk påverkas, folk läser, folk tittar, folk stör sig, folk förstår inte. Vissa påverkas mer personligt än andra.

Ibland gör man saker man inte är stolt över. Ibland gör man fel. Det viktigaste är nog att alla gånger kunna må bra inombords. Inte gå hem och ångra sig. Veta varför man gör som man gör och om det behövs, be om ursäkt och göra bättre, göra rätt nästa gång. Att lära av sina misstag. Det är viktigt. Att kunna ta (och ge) kritik. Nästan ännu viktigare. Att stå upp för och vara stolt över det man gör. Väldigt viktigt. Men också att ha kul, att kunna skratta och att längta till nästa arbetspass.

Men det är också viktigt att komma ihåg vem man skriver och ritar sidor för. Inte för sin nyhetschef, nattchef eller kollegor. Inte heller för att tidningen kommer att hamna i arkivet och sparas för all framtid. Utan man skriver för de som stiger upp morgonen därpå, går ut till brevlådan i morgonrock och sätter sig vid frukostbordet och läser det man gjort.

Men att vara journalist är också att glädja. Att uppmärksamma. Att berätta. Att träffa väldigt mycket trevliga och intressanta människor. Varje människa har en historia att berätta, det gäller bara att vara nyfiken och att kunna vaska fram varje människas berättelse. Att berätta den så att folk blir glada eller har nytta av det man gör.

Just därför vill jag vara journalist. Just därför vill jag skriva, redigera, göra tv eller radio. Jag vill inte sitta hemma i sängen en torsdag förmiddag med datorn i knät och fundera på vad jag ska fylla min dag med. Det vill jag inte. Men just idag har jag inget val.