Klagar inte!

Jag klagar inte, jag gnäller inte, jag bara påpekar att det är SÅ typiskt! När jag äntligen har tid, har fyllt på mitt träningskort och har lust att börja om att träna. Vad händer då? JO! Jag vaknar med ont i halsen, har nyst och hostat hela kvällen och känner mig allmänt hängig. Men jag gnäller inte! Blir bara lite ledsen... Jag kanske klagar lite då. Och är lite gnällig...

Så, för att citera Per Strömbro: Jag ber om Burträsk. (Dåliga one-liners flödar här på tidningen. Vem visste att journalister hade så dålig humor?)